Programmering i skolan

Vad är egentligen programmering sett i ett skolsammanhang? Hur kan man använda det i klassrummet? Hur har diskussionerna gått i andra länder kring detta? I månadens fokusbrev gör vi en ansats att förklara och sammanfatta, inspirera och motivera.

Dela
Programmera en kompis!

Ett bra sätt att komma igång med programmering är olika analoga övningar för att förstå och träna på hur man pratar med en dator. En kul sådan övning är att programmera sin kompis eller lärare att följa en spelplan!

Dela
Programmeringsrobotar

En av anledningarna till att regeringen vill ha med programmering i grundskolan är att skapa en förståelse för den värld vi lever i och att väcka ett intresse för programmering då fler och fler datorer och robotar införs i vårt samhälle. Kunskap och förståelse om och kring digitala apparater och tjänster kommer att vara en förutsättning för att kunna vara en demokratisk medborgare. Skolverket har signalerat att blockprogrammering är det programmeringsspråk som kommer att vara gällande upp till år 6 och att programmering i skrift kommer först i år 7-9.

Dela
Programmering – en kort odyssé

I Sverige och i många andra länder används begreppet datalogiskt tänkande (computational thinking) för att visa på just en bredare innebörd med programmering - att det inte handlar om att kunna skriva kod utan om att förstå hur program och modern teknik fungerar, att det inte fungerar av sig självt utan att det finns människor bakom tekniken.

Dela
Pedagogiska planeringar

Pedagogiska planeringar är en viktig och ständigt återkommande del av skolans och lärarens arbete. Elevinflytande, transparens, samarbete och förståelse av kunskapskraven är några av de syften och vinster som finns med pedagogiska planeringar. Exakt hur de ser ut varierar såklart mellan inte bara kommuner och skolor utan även mellan lärare, men eftersom det är en så central del av undervisningsuppdraget så vill vi på AV-Media bidra med så mycket inspiration och goda exempel som möjligt. Och vi har ett rykande färskt nytt verktyg i mediekatalogen som vi hoppas ska göra just detta!

Dela
Flippa klassrummet med Plus

I det flippade klassrummet sker undervisningen omvänt. Det som traditionellt gjorts på lektionstid, till exempel genomgång av ett innehåll tillhandahålls för eleverna att ta del av inför lektionen, så att lektionstiden istället ägnas åt lärarlett elevarbete. Vi vill tipsa om filmen som förberedelsematerial. Filmen har den fördelen att det inte tar olika lång tid att se ett och samma klipp. Det kombinerar dessutom bild, ljud och text på ett sätt som gör det lättare att ta till sig för de allra flesta elever, och det är alltid pausningsbart och repeterbart. I Plus har du möjlighet att dela filmer med dina elever.

Dela
Plus: samla, planera och dela

Mediekatalogen blev precis två strån vassare. I september släppte AV-Media nämligen ett nytt verktyg i mediekatalogen. Det heter Plus och är ett verktyg för pedagogiska planeringar och lektionsplaneringar. Huvudtanken med Plus är att utifrån film-resurserna i katalogen samla material, syfte, metod och kunskapskrav kring ett arbetsområde på ett och samma ställe - via samma inloggning som när du ska se eller visa film. Allt detta kan du dessutom dela med dina elever, dina kollegor på skolan och även med lärare och elever på andra skolor. Det betyder såklart också att du kan se andras planeringar och bli inspirerad, eller till och med kopiera en planering du gillar, göra eventuella ändringar och sen använda den i din klass. Varför uppfinna hjulet gång på gång, när en lärare i en annan kommun kanske redan har lösningen?

Dela
Att planera, lära och utvärdera tillsammans

I såväl läroplanen som i Skolverkets allmänna råd för planering och genomförande av undervisning framgår kravet och rekommendationen kring samverkan mellan lärare. Man trycker på vikten av ämnesövergipande arbete och vikten av att lärare får möjlighet att planera undervisning tillsammans med andra lärare. Och det är inte bara i styrdokumenten som detta framhävs. Det kollegiala och delakulturen har från flera håll blivit allt mer framträdande som röd tråd både när det gäller arbetssätt och kompetensutveckling.

Dela
Normkritik

Att “låta varje enskild elev finna sin unika egenart” är ett av de uppdrag som står i grundskolans och gymnasieskolans läroplan. Och där finns flera skrivelser, liksom det gör i förskolans läroplan, om de värden som skolan ska bygga på och jobba med. Men det finns flera faktorer i samhället som kan hindra den enskilda eleven från att hitta och acceptera sin unika egenart, om den frångår de normer som finns om hur vi ska vara.

Dela
Utmana med film och bild

Att jobba med normkritik handlar om att belysa, granska och ifrågasätta de normer vi har omkring oss. Det är egentligen inte så annorlunda än att jobba med källkritik, fast man fokuserar på normer specifikt, och ofta går de två hand i hand.

Dela