Vad säger forskningen?
Att fysisk aktivitet är gynnsamt för hjärnan, och därmed rimligen även för vår förmåga att lära, är ingen ny tanke och inte heller något nytt forskningsområde. Området forskas alltjämt och fortsättningsvis för att ge oss mer kunskap om exakt hur mycket den fysiska formen påverkar oss och indirekt ge stöd för i vilken grad vi bör lägga upp verksamheter såsom skola, omsorg, äldrevård m.fl. utifrån denna kunskap. Vi tänkte här lyfta ett par forskningssatsningar kopplade till skolan som gjorts på senare tid.
“Mer rörelse på schemat förbättrar skolresultaten”
Vid “Centre for brain repair and rehabilitation” vid Göteborgs universitet har tre forskare testat hypotesen att en ökad mängd rörelse på schemat stimulerar lärandet och förbättrar skolresultaten. Drygt 400 elever i åk 5, som fått två extra idrottslektioner i veckan, följdes under flera år. Jämförelser gjordes mellan elevernas prestationer i de nationella lärandemålen (i svenska, engelska och matematik) fyra år innan införandet av de ökade idrottstimmarna och prestationerna fem år efter införandet. Detta i sin tur jämfördes med flertalet kontrollgrupper, som hela tiden haft oförändrat antal lektioner med idrott.
Resultaten visar samstämmigt att eleverna med de extra idrottstimmarna i större mån uppnådde läromålen. Skillnaden är så pass stor att forskarna pratar om en fördubbling av oddsen att varje elev uppnår målen. Det är resultat som stämmer väl med det som redan är känt kring hur vår inlärning fungerar, och man hoppas nu att resultaten ska tas i beaktande av de som beslutar om skolans organisation och innehåll.
En mer utförlig sammanfattning av studien hittar du på Göteborgs universitets webbsida.
Pulshöjande och resultathöjande?
Ett liknande projekt som i studien ovan påbörjades i år 1 på Rönnowska skolans el- och energiprogram i januari 2016. Här infördes en extra idrottslektion i veckan, och skolresultaten man valde att fokusera på var inom matematik. Idrottslektionerna förlades därför medvetet just före en matematiklektion.
Idrottsundervisningen i det här projektet har kretsat kring pulsträning och alla elever har fått jobba utifrån sin individuella puls bl.a. med hjälp av pulsarmaband. Reaktionerna från eleverna har varit positiva, och de har själva tyckt att de blir mer effektiva och kan koncentrera sig bättre på matematiklektionerna efter pulsträningen. Man har även i samband med detta projekt valt att inleda varje matematiklektion med problemlösande arbete, något som lärarna upplever har fått positiva effekter.
Nu kvarstår en kvalitativ mätning av projektet som ska genomföras under vårterminens senare del. För att följa detta arbete och läsa mer kan du besöka projektets blogg.
Vill man ta ytterligare del av det vetenskapliga stödet för pulsträningens positiva effekt på lärande kan du se denna föreläsning med Paul Zientarsky, som ni så klart hittar i vår mediekatalog!
